Det kan ifrågasättas varför man på en vetenskaplig tankesmedja tar upp ämnen till synes utan djup eller annat syfte än att hänföra eller chocka. Skvaller, paparazzi, kändisar, nakenchocker. Det anses lågkulturellt och tillfredställa dubiösa drifter. Vilka är då dessa lägre drifter? Nyfikenhet kanske? Nyfikenhet kan möjligen tillskrivas vara drift som fört mänskligheten längst. En oformulerad känsla av tomhet? Uppenbarligen finns ett tomrum som måste fyllas här. Inom nöjes- och kändisjournalistiken skapas åsikter och debatt vilka är honnörsord för Institutionen. Vetenskap får aldrig skygga för fördomar! En aktuell aspekt på lågkultur finns i bloggvärlden. Idag tas fenomenet blondinbella upp.

Blondinbella är namnet på en mycket (ö)känd blogg som handlar om en helt vanlig ung tjej som kännetecknas av att vara ”driven och målmedveten”. Bloggen är inte bara omtalad, precis som sin upphovskvinna, utan även välbesökt (303036 besökare vid tiden för den här texten). Till och med den mest besökta privata bloggen just nu. Varför? Vad har den att säga oss? Innehållet består av korta anteckningar med observationer och åsikter från författarinnan, riktade till en publik med intresse inom mode och politik. Detta tillsammans med en rikligt mängd vardagsbilder.
Bloggerskan själv anser att en kombination av kvantitet i antalet inlägg, öppen kommunikation med ett friskt debattklimat och rent estetiska hänsyn, ” jag skrämmer inte i väg läsarna genom en blogg som liknar en trist hemsida från 90-talet”, är viktiga grundpelare för den som vill ha en välbesökt blogg.
Av någon anledning väcker denna blogg anstöt och vrede ute i landet. Vid en enkel Googlesökning hittas lätt ett otal inlägg på diverse sidor som förlöjligar och chikanerar blondinbellas blogg. Många av argumenten antyder att Isabella Löwengrip, som är namnet bakom pseudonymen blondinbella, skulle vara underbegåvad. Ett rent personangrepp således. Ett svagt argument mot bloggen då det ingenstans anges vara en sida med intellektuella pretentioner och då det dessutom finns alternativa sidor för den vetenskapligt nyfikne. Ett annat, mer substantiellt och till yttermera visso högljutt, argument har komikern Tobias Persson framfört – en bild förmedlas via bloggen som i förlängningen kan få andra att ta skada. Antingen genom hyllandet av en närmast hedonistisk livsinställning med normalisering av omedelbar behovstillfredställelse och/eller i förlängningen genom att förledas tro att lyckan kommer om man med kläder och knivens hjälp förändrar sin kropp mot ett ideal. Ideal som skapas och tar sig uttryck på bloggen. Tobias Persson ondgör sig också över bristen på reflexion och solidaritet. Men:”Girighet i sig är inget dåligt, ordet kommer från samma fornsvenska begrepp som begär och betyder lust. Man ska vara bra trist om man är emot det.” Där hör ni. Ut och shoppa, tråkmånsar. Här finns ingen tid att spilla i byggandet av framtiden. Ibland är tonläget nästan lika indignerat som när Britney Spears började ta av sig kläderna i USA. Där finns ett mått av sexualpolitiskt hyckleri, här i Sverige socialt-ekonomiskt? Finns egentligen något bättre att göra än att konsumera? Nationalekonomins fader Adam Smith menade att konsumtion var centralt: ”Konsumtion är det enda syftet och ändamålet med all produktion.” Du som shoppare är en viktig del i samhället.
Tänk på våra barns framtid. Låt även dem växa upp i ett progressivt blomstrande samhälle. Och på tal om barn; bekymra dig inte över argument mot shopping bara för att saker är gjorda av barn (om det inte inverkar menligt på produktens kvalitét). Barn vill jobba och: ”…arbetet är en välkommen källa både till inkomst och självförtroende.” Säger någon att du gör fel som köper något tillverkat av barnarbetare är det förmodligen en kommunist.

glad barnarbetare
Blondinbella kan alltså ses som ekonomisk och samhällelig stöttepelare, nationellt och internationellt. Om någon vinner pengar på en lott säger vi grattis, men skapar någon sin egen lycka med endast ett par tomma, välmanikyrerade händer sprids avunden. Jantelag och bondesamhällets återhållsamhet och långsiktighet ligger som en trist fond i bakgrunden. Jämför med grottmänniskan som fick hushålla med tillgångarna och suga på sina smutsiga, variga fingrar för att överleva. Men visst finns troglodyter kvar i samhället, kanske framför allt inom affärsvärlden. Vi har inga problem med tillgång längre, tvärtom finns mer tillgång än efterfrågan. Därför måste efterfrågan skapas, vilket blondinbella föredömligt hjälper till med. Eller har ilskan över bloggen med rena antalet besökare att göra? Det är provocerande att så stor del av ungdomen lägger tid på dylikt. Fel på besökaren och fel på innehållet. Det ligger dock något i tiden. En omtalad film just nu är ”Sex and the City”. Inehållet i denna produktion kretsar kring fortplantning och dyra designkläder. Haute couture bärs runt som vore det vardagspaltor. Detta kan ställas i parallell med bb:s extravagans som också tilltalar läsarna. Varken läsare till bloggen eller åskådare till filmen kan förväntas i någon större utsträckning kunna ha råd med denna lyx. Man förväntas inte heller kunna fatta rationella upplysta beslut efter att ha sett någon av de förra nämnda. Bevittnar vi den förledda ungdomens förfall eller är det tvärtom samhällets ryggrad det klankas ned på?
Se dig i spegeln, projicerar du inte din egen välståndsångest på någon som har det bättre. Som att vara arg för att den som är rikare än du inte ger mer pengar till fattiga. Kverulanten är glad för att ha någon att lägga över skulden på, här under förespeglingen att samtidigt rädda ungdomen.
För att främja allt och alla i hela världen kommer Institutionen framöver komma med shoppingtips. Hur du maximerar din konsumtion för att svältande, hemlösa barn med flugor i sina torra ögon ska få det bättre. Till dess, happy shopping.
.